Inverkan av borsyrahaltigt vatten
Tillsats av borsyra till vattnet i bassänger för förvaring av utbränt kärnbränsle kan användas som en åtgärd att bromsa neutronstrålning genom vattnet. Genom eventuella defekter i den inre rostfria plåten kan det borhaltiga vattnet nå betongväggarna till bassängen och därför teoretiskt tänkas påverka betongen negativt.
Borsyra är emellertid en mycket svag syra, som inte har någon betydelsefull inverkan på betong. Detta bekräftas av uppgifter i litteraturen.
En reaktion mellan kalciumhydroxid som skapas vid cementhydratationen och borsyra kan visserligen tänkas ske. Den reaktionsprodukt som kan förväntas skapas, kalcium-metaborit-hexahydrat, har emellertid lägre löslighet än kalciumhydroxiden själv, vilket innebär att reaktionen bör vara ofarlig.
Det finns accelererade och icke-accelererade testmetoder som kan användas om man trots allt önskar få kvantitativ information om borsyrans aggressivitet mot betong.
Inverkan av ingjutna borföreningar
Borhaltiga ämnen kan blandas in i betongen för att öka dess motstånd mot neutronstrålning. Såväl borhaltiga mineral såsom kernit, borax, colemanit, datolit, som borhaltiga restmaterial från förädling av naturliga borhaltiga mineral kan i princip användas. Vilken mängd bor som är av intresse att blanda in har inte meddelats.
Betongen kan möjligen påverkas med avseende på följande egenskaper:
· Gjutbarhet
· Tillstyvnads- och hårdnandeförlopp
· Hållfasthet (tryck, drag)
· Deformationsegenskaper (E-modul, krypning)
· Beständighet (kemisk påverkan, stålkorrosion)
Av de få litteraturundersökningar som är tillgängliga framgår att hårdnande-förloppet kan störas påtagligt vid inblandning även av mindre mängder av vissa borhaltiga material, men att påverkan är betydligt mindre, eller obefintlig, om svårlösliga borföreningar, t.ex. datolit, används. Påverkan på betongens gjutbarhet verkar vara liten. Det finns mätmetoder med vilka man enkelt kan utprova lämpliga betongrecept och lämpliga borföreningar. Metoderna redovisas i rapporten.
Påverkan på mekaniska egenskaper är dåligt klarlagd, men det är troligt att effekten är liten om svårlösliga borföreningar används. I en undersökning där delar av cementet ersatts av ett borhaltigt restmaterial har man noterat att E-modulen påverkas mera negativt än hållfastheten. Om detta är ett signifikant resultat är oklart. Fenomenet bör därför undersökas ytterligare. Även när det gäller inverkan av bor på betongens mekaniska egenskaper finns väl beprövade provningsmetoder som kan användas vid utprovning av lämpliga betongrecept.
Några studier av inverkan av ingjutna borföreningar på betongens beständighet har inte kunnat identifieras. Det finns dock ingen anledning att misstänka några påtagliga effekter om svårlösliga borföreningar används. Däremot måste man undvika sulfathaltiga ämnen eftersom dessa kan ge expansiva reaktioner med cementet. Risken ökar med ökad temperatur. Man bör även undvika borföreningar med hög alkalihalt (NaOH, KOH) eftersom dessa kan ge expansiv reaktion med vissa ballasttyper. Det finns väletablerade mätmetoder med vilka negativa effekter kan identifieras.
Betongens beständighetsegenskaper bestäms till stor del av dess permeabilitet mot gaser och vatten. En eventuell påverkan av ingjutna borföreningar på betongens permeabilitet kan undersökas med provningsmetoder som finns tillgängliga.
Någon negativ påverkan av ingjutna borföreningar på armering och eventuell tätplåt i bassängväggen är osannolik.